.

jag vet hur det är. du bryr dig inte, inte jag heller om jag ska vara ärlig. jag skulle faktiskt inte vilja ha det som förut, och antar att du känner samma sak. men ändå finns det en del av mig som just nu för första gången på väldigt länge, saknar dig. jag tycker inte om dig nå vidare, jag vet inte vem du har blivit, och det är helt ok. för alla kör den visan "du har förändrats så jävla mycket blabla", ah det har du men de e klart som fan man ska förändras.
jag älskar den jag kallade för lillasyster, du förändrade mig till en mycket bättre person.. :)




okeej, detta inlägg är topp3 mest patetiska inlägg. men who cares. jag bjuder påt

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0